Senior Day

dd

Ser ljuset i tunneln

Trots att jag dränks i plugg och att mitt liv som atlet på collegenivå går tråkigt nog mot sitt slut, så ser jag så himla mycket fram emot de två veckorna jag har framför mig. Jag längtat hela året på att just denna stund ska komma.

Imorgon fyller jag år. Det är alltid kul att fylla år. 23 känns dock lite för gammalt och hade gärna stannat kvar i livet där jag är just nu för om man kollar på the bigger picture så lever jag minsann min dröm. Det enda som saknas är alla i Sverige. Men vilken tur för mig att det som saknas kommer att komma till mig om bara två dagar. Min familj kommer på måndag, och Nikita kommer på tisdag. På lördag är det min senior day och är såååå glad över att de flyger över hit från Sverige för att vara med och dela den speciella stunden med mig.
 
Men innan dess så väntas det match imorgon. På grund av bränderna i norra Kalifornien så har matchen som vi egentligen skulle spelat i Sonoma mot just Sonoma State blivit flyttad upp hit till Humboldt där vi redan befinner oss. Det ska bli kul att spela match på födelsedagen, och jag hoppas verkligen att foten håller. Den kändes lite halvkracklig på träningen idag men när adrenalinet har kickat igång så hoppas jag på annat. Dock ska det bli mindre kul att majoriteten av dagen kommer att spederas på att resa, då vi kommer att sitta i en buss i 6 timmar efter matchen och sen flyga hem till LA från Oakland. 

Men vad gör det när jag vet vad som väntar mig när jag kommer tillbaka till LA. Jag älskar livet just nu, och längtar ihjäl mig att få träffa min familj och pojkvän igen. Förstår egentligen inte själv varför jag har valt att vara så långt ifrån dem. Man vänjer sig och när man väl ses så uppskattar man allt man har så mycket mer. 
 
(null)
(null)
(null)

It's coming to an end

 

My Friends Are Better Than Yours

 

När det inte går vägen

 

Wildfires

 

Sista första bortaresan

 

Having the time of my life 2.0

GD

Senior Year

skador

Last first day of preseason

 

Sommar 2017

 

Some time for Dodger Baseball

Igår var jag, Nikita, Ida, Moa, Harry och hennes kompis Nancy och såg LA Dodgers ta emot Miami Marlins. Det var första gången som vi svenskar och Harry, som är från England, var på baseball. Vi åkte dit med metron, som jag åkte för första gången. Kul att åka den, för det har jag alltid velat göra, men jag skulle nog inte vilja påstå att jag skulle åkt den själv om jag inte var tvungen, för många av de som åkte verkade rätt så sketchy. Tillbaka till matchen. Jag visste sedan tidigare att jag inte är världens fan av baseball, mestadels för att jag inte har vuxit upp i en baseballkultur och för att jag inte förstår spelet (fram till igår), men jag har alltid velat gå på en professionell baseballmatch för upplevelsens skull. Så att bo i LA och ha Dodgers tillgängligt fungerade alldeles utmärkt för mig.

 

Living the beach life

Nu när jag har slutat skolan så har jag bestämt mig för att spendera tiden kvar i LA väldigt varsamt och göra det bästa av varje dag. Något utav det absolut bästa man kan göra här i LA är att hänga på stranden och umgås med vänner, så en kombination av de två är som grädden på moset. I fredags drog jag och Harry till stranden i några timmar, för att sedan komma tillbaka på kvällen för utgång i Hermosa. Vi förade hemma som vanligt och drog sedan till Ocean Bar, ett ställe som vi aldrig varit på men som vi definitivt kommer att gå till igen. I princip alla från laget som var över 21 var där, så det blev som en stor lagfest och var jättekul att se och festa med alla nu när finals är över. På morgonen därefter var alla sega och trötta, förutom jag som med minst sömn av alla, vaknade vid 9:30 och drog upp Harry och Monica till stranden. Vi mötte Kat och Bridget där, som sen drog, och lite senare kom även Ida och Moa. Helger som denna har jag gärna hela tiden, och jag hoppas verkligen värmen håller i sig nu så att jag kan få njuta lite mer av stranden och vädret innan jag flyger tillbaka hem till Sverige.

 

 

Johnny Depp, Jimmy Kimmel & Linkin Park

I torsdags hade jag lyckats få ytterligare ett par biljetter till Jimmy Kimmel Live. Denna gången skulle faktiskt Jimmy Kimmel vara där haha så jag förväntade mig en riktigt bra show. Dagen innan när jag skulle skriva ut biljetterna så såg jag vem som skulle komma som gäst och det var ingen mindre än Johnny Depp. Jag tappade nog hakan av glädje! Jag har sett väldigt många kändisar av olika slag här i LA hittills, men Johnny Depp klättrar väldigt högt upp i listan på vilka som har varit favoriterna. När vi väl kom till Hollywood så var Hollywood Blvd avspärrad, och vi förstod snart att det var för att premiären av den nya Pirates of the Caribbean skulle vara i the Dolby Theater. Johnny Depp började då förmodligen kvällen som gäst på Jimmy Kimmel och avslutade med att gå över gatan för att gå på premiären. Lyxliv? Nä, inte alls avis.

 

Jimmy Kimmel levererade som vanligt, och efter showen så fick vi alla gå ut till hans outdoor mini concert, som idag gästades av Linkin Park. Vi hade sett att Linkin Park skulle spela efter, men vi trodde att det behövdes särskilda biljetter till det, så som det var till Green Day konserten som Jimmy Kimmel hade, men vi blev positivt överraskade när han sa att vi alla skulle få gå ut och gå på konserten. Helt klart en alldeles underbar kväll.

Arkansas Bound

För två veckor sedan flyttade Harry till LA. Hon var en av mina allra närmsta vänner från Arkansas så jag är så glad att vi äntligen kan umgås som vanligt med varandra igen. Fredagen då jag var i New York flyttade hon in till mig för att temporärt få lite tak över huvudet, så när jag kom tillbaka från New York så fick vi äntligen lite tid att spendera med varandra igen. Vi drog ner till Long Beach där vi åt grymt god mat på en grekisk restaurang, för att sedan bara gå runt i downtown och vid vattnet och njuta av vädret. 

 

 

NEW YORK, NEW YORK

På morgonen den 11 maj landade jag och Nikita på JFK. Vi åkte direkt ut till Glen Cove på Long Island, där Elise bor, för att lämna av väskorna. Elise var i skolan då så vi åkte därför in till stan för att utforska den. 


Mitt första intryck av New York City var ganska så tomt. Jag hade nog förväntat mig över att bli helt amazed och verkligen känna wow, men jag fick aldrig någon sådan känsla. Missförstå mig inte, staden är som alla säger, helt fantastisk, men jag tänkte mycket på varför jag inte kände mer än vad jag gjorde. I brist av ett definitivt svar kom jag fram till det not är en blandning av att jag för det första förmodligen helt enkelt är van vid en storstad och därför inte kände liksom wow. Om jag aldrig hade flyttat till USA, eller till LA rättare sagt, och det var första gången jag besökte en storstad som NYC, så skulle jag nog mest troligen få en sådan känsla. Den andra delen av svaret ligger nog i att jag inte riktigt förstod att jag faktiskt befann mig där jag befann mig. I hela mitt liv har jag drömt om att få besöka New York, och när jag väl gjorde det så förstod jag nog inte riktigt att jag var där. Delvis kanske för att vi bodde på Long Island där det är mer residential areas, men också för att allt bara gick så snabbt. Jag förstår inte riktigt heller än idag, en vecka senare, att jag har varit där, det smälter nog fortfarande in haha. Det är ett sjukt liv man lever när man inser att man åker till New York på en weekend, och flyget tillbaka till verkligheten landar i Los Angeles.

 

I alla fall, trots denna underliga känsla så levde New York upp till alla förväntningar jag hade och jag önskar att jag hade haft mer tid där. När vi kom till city första dagen så gick vi så mycket som vi orkade med våra fyra slitna fötter, och hann med att se Madison Square Garden, Times Square, Empire State Building, Rockefeller Center och FN-huset. Jag blev lite besviken vid FN-huset eftersom alla flaggorna var nerhissade (alla vet vilken sjuk sak jag har för flaggor haha). Vi frågade varför och fick som svar att de bara är uppe mellan 8 och 16, för att de inte ska bli slitna i vinden. 

Nästa dag så följde Elise med oss in till stan och då åkte vi för första gången subway. Vi åkte ner till lower Manhattan för att se 9/11 Memorial. Jag har läst ganska mycket om 9/11 i skolan så det var väldigt intressant att få komma dit och se på allt. Det hela känns så overkligt, speciellt eftersom jag, efter övertygande av min lärare, tror att 9/11 är en insider attack beordrad från USAs egna regering. Men när vi var vid memorialen så låg det en dime vid några namn som jag råkade flytta lite på. Det kom då fram en man till mig och flyttade tillbaka myntet och satte det mellan två namn. Han sa då med rödsprängda ögon och med gråten i halsen att han gärna ville att myntet skulle ligga just där för de två namnen det låg mellan var hans aunt and uncle. Då kändes det som att det verkligen var på riktigt. Tidigare har allt, som jag precis skrev, känts så overkligt eftersom man själv inte varit på plats innan eller blivit personligen berörd av det, men genom den här mannen förstod jag att dessa attacker verkligen var någons verklighet. Sjukt.

 

Efter 9/11 gick vi ner mot södra udden av Manhattan för att få en skymt av frihetsgudinnan, vilket vi fick. Efter det gick vi uppåt igen, förbi Wall Street, och sedan upp på Brooklyn Bridge. Vi gick över, stannade såklart på mitten för att ta bilder, och satte oss sedan i Brooklyn, köpte lunch och åt den med utsikt över Manhattan. Mäktig vy.

 

Efter det åkte vi igen subway, men denna gången upp till Central Park. Vi gick runt där i nån timme och njöt av det fina vädret, och runt sexsnåret drog vi oss mot Rockefeller Center. Jag och Nikita hade övervägt om vi skulle åka upp i antingen Empire State eller i Rockefeller, men vi bestämde oss för Rockefeller för att man fick sån fin utsikt över både Empire och Central Park därifrån. Dock så sa Elise att hon visste en bar där på 65e våningen som man kunde åka upp gratis till, istället för att åka upp som turist och betala 30 nånting dollar. När vi skulle upp så kom dock inte Nikita in, för det var strict dresscode för collars, dvs kragar. Lika snabbt sagt som gjort så gick vi in på närmsta H&M och köpte den billigaste skjortan vi kunde hitta. 20 minuter senare var vi tillbaka, åkte upp i hissen och avnjöt den sjuka och fantastiska utsikten från 65e våningen. Ett måste om man är i NY!

 

På lördagen åkte jag och Nikita själva in till city, men det regnade och var svinkallt så vi försökte hålla oss så mycket inomhus som möjligt. Vi gick i alla fall då till New York Public Library, som är med i the Day After Tomorrow med Jake Gyllenhaal, och sedan fick det bli en liten rundtur till Jersey City i New Jersey där vi åt lunch. Så nu kan vi även checka av New Jersey från vår USA-lista. Efter det åkte vi tillbaka till Long Island och mötte upp Elise på en fest som killarna från hennes skolas baseballag hostade. Kul sätt att avsluta resan på, för tidigt på morgonen därefter flög vi tillbaka till LA.

 

Långt inlägg, jag vet, så titta endast på bilderna om det blir för mycket! Men nu när du väl har läst det här har du ändå läst ovanstående, men titta gärna på bilderna ändå. 😁

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Athletic Banquet 2017

Idag var det dags för den årliga athletic banqueten på Dominguez Hills. De hade uppgraderat sig från förra året, och istället för att ha den i tråkiga LSU, så var den i år i Stadium Club på StubHub - alltså i VIP loungen. Det var jättefin utsikt över planen och lokalen var grym. Precis innan det skulle börja så träffades vi i laget och hade våran interna prisutdelning. Förra året fick jag pris för snyggaste målet och flest assist, och i år fick jag för flest mål. Trots mina motgångar under säsongerna så visar det ändå sig på slutet att det lönar sig att kämpa vidare. Är glad och lycklig över att ha det laget jag har och är mer än taggad på nästa säsong som kommer bli min sista som student athlete. Jag håller alla tummar som det går för att det kommer vara min bästa och helt skadefria säsong hittills i Kalifornien, och jag tänker kämpa så hårt det bara går för att göra det möjligt.
 
 

Jimmy Kimmel Live!

I torsdags var det dags för en ny show med biljetter från 1iota. Denna gång var det Jimmy Kimmel Live! som stod på schemat. Jag har länge väntat på att gå på en av hans shower, men har bara lyckats se honom genom hans mini outdoor concerts när Green Day spelade hos honom i höstas. Nu hade jag verkligen biljtter till själva showen men trots det så fick jag ändå inte se honom. Förra måndagen, för en vecka sedan, så började han sitt program med detta. Det som hände var att hans son föddes för en vecka sedan med hjärtproblem, och fick akut läggas in på operation. Operationen gick bra, men tog hårt på Jimmy Kimmel, och efter måndagens program då han mer eller mindre bröt ihop och berättade om det för sina fans, så gick han sedan ut med att han skulle ta föräldraledigt resten av veckan för att hjälpa sin fru. Han ville dock inte ställa in showen, så han lät för första gången på 15 år någon annan vara host. Det var olika hosts hela veckan och när jag gick så var det Kristen Bell som körde. Hon gjorde ett grymt jobb och hennes monolog till programmet ser ni här nedan. Väldigt rolig show ändå, trots att inte Jimmy Kimmel var där, med gästande av Charlie Hunnam, Adam Scott, och Mark Hamill som spelar Luke Skywalker i Star Wars filmerna. 
 
Efter showen så åkta jag och Nikita till en ukrainsk/rysk restaurang i West Hollywood. Vi båda var jättetaggade och maten var jättegod, dock dyr. Dagen efter skulle vi egentligen till stranden, men LA's ambivalenta väder bestämde sig för moln och regn, så vi drog till universal istället. Perfekt avslut på en grym vecka.
 
 
 

The Voice!

Jag har tidigare nämnt att jag hittat sidan 1iota, som lottar ut biljtter till inspelningar av TV-program. Förra veckan fick jag turen att få biljetter till The Voice. Det spelas in på Universal Studios så jag visste väl om var det spelades in innan jag fick biljetterna på grund av att jag har varit på just Universal Studios ett antal gånger för mycket, haha!
 
Jag och Ida åkte upp till Hollywood och eftersom Ida nyss opererat knät och då gick på kryckor så fick vi plats i handikappsbåset, dvs bland de bästa platserna. I avsnittet som vi gick på så röstades Stephanie Rice ut. Jag har inte direkt följt the Voice denna säsong, men Ida och Moa har gjort det så jag har väl halvt hängt med, men vem som röstades ut hade inte någon större betydelse för mig utan jag var som sagt bara glad över att få vara där.
 
När vi var där så sjöng både Alicia Keys och Gwen Stefani med sina grupper, och det var mäktigt att se två så stora artister framträda på så nära håll.
 

Living for the weekends

Älskar att bo i LA och att kunna hänga vid stranden på helgerna. Förutom stränder så finns det så sjukt mycket att göra här och jag får återigen väldigt svårt att förstå att det är faktiskt här jag bor. Jag har sagt det innan men säger det igen, jag är fan lyckligt lottad. ♡

Dessutom så har ett utav avsnitten från Lip Sync Battle som jag gick på kommit ut. Det är mellan Kate Upton och Ricky Martin, vilka jag personligen tyckte gav den bästa showen. Länk till det hittar ni här
 

Ellen DeGeneres

Utifrån vad jag har hört, så är det väldigt svårt att få biljetter till Ellen. Men jag tänkte, fuck it, och ansökte om biljetter någon månad i förväg på hennes hemsida, och några veckor senare fick jag ett mejl. Jag hade fått fyra biljetter till Ellen DeGeneres show den 18 april. Har alltid tyckt om Ellen, hon är sjukt rolig och intressant att följa, och har alltid spännande gäster på sin show. 
 
När det väl närmade sig den 18e, så kunde varken Ida, Moa, eller Nikita som egentligen skulle följa med längre gå på grund av skola, så Sofia ställde glatt upp och följde med mig.

Studion var mycket, mycket mindre än förväntat, men å andra sidan så var Ellen mycket, mycket bättre. Älskar allt hon gör och det var så roligt att få vara med under en inspelning av hennes program. När jag var där så gästade Magic Johnson och Nicole Richie, och det var humor och spel som vanligt. Travis Scott var där och sjöng. Ellen är ju dessutom känd för att ge sin publik överraskningar och priser, och denna gång var inte ett undantag. Efter showen åkte jag och Sofia hem med ett års prenumeration av HBO premium, Travis Scotts nya album, och $150. Man får tyvärr bara gå på en taping per säsong, vilket är förståeligt på grund av den stora efterfrågan. Annars skulle jag definitift försöka gå igen, men det får vänta ett år. 
 
Här är en länk till programmet, och om ni tittar noga så kanske ni hittar mig bland publiken.
 
 

Lakers vs. Pelicans

På tisdagen den 11 april så hade vi köpt biljetter till NBA. Det var den första basketmatchen för både mig och Nikita och det var kul att få uppleva det tillsammans. Matchen var mellan Los Angeles Lakers och New Orleans Pelicans, och det slutade med vinst för Lakers med 108-96. Jag visste det redan sen innan, men fick det ännu mer bekräftat nu - att jag inte är särskilt intresserad av basket, så matchen var inte direkt en höjdare. Några kronor fattigare, men en upplevelse rikare.

 

San Diego & the time of my life.

Helgen efter spring break åkte jag och Nikita ner till San Diego för en helg med hotellövernattning och konstert. På vägen ner åkte vi förbi och stannade i San Clemente. Ända sedan jag såg Life of Ryan på MTV när jag var liten så har jag velat åka dit, och nu gick den drömmen i uppfyllelse, haha!

Vi fortsatte därefter vidare ner till San Diego och kom till vårt hotell på kvällen. Vi åkte sen in till downtown för sushi och för att strosa runt i Gaslamp Quarter, väldigt mysigt. 

På lördagen var det dags för konsert, men innan vi började köa så åkte vi ut till Mission Beach för att känna på strandlivet där nere. Väldigt fint, och det påminnde väldigt mycket om stränderna i LA. Jag fick en känsla av att San Diego är som LA fast i mycket mindre skala, vilket gör att mysfaktorn stiger och det känns på något sätt mer hemtrevligt i San Diego. Ingen trafik, ingen stress.

Vid fyratiden drog vi oss mot Valley View Casino Center där Green Day skulle spela. Alla som känner mig vet att jag är väldigt, väldigt svag för Green Day, och denna dag hade jag längtat så otroligt mycket efter.

Kvällen och konserten var som väntat - alldeles sjukt jävla grym! Det värmer i mitt lilla punkrockshjärta att se dem live, och att få återuppleva sådant som jag drömt om sen jag var mindre gör mig som lyckligast, speciellt med rätta sällskapet.

 
 

Spring Break 2017 - Del II

Efter spring break, som nu var för över en månad sedan, så rullade skolan igång i samma höga tempo som innan lovet. Panik! Har därför fått vänta med att skriva här i bloggen, men det har hänt så sjukt mycket de senaste veckorna så att dokumentera ner det här är ett måste.
  

Den andra delen av mitt spring break inlägg kommer fokusera på vår resa till Mexico. Jag är så sjukt glad att vi åkte för det var en så jävla lyckad resa. Hotellet var sjukt fint och mer än värt pengarna, maten var grym, nattklubbarna var över förväntan, havet och stränderna var magiska, och sällskapet var det bästa. Jag överdriver inte om jag säger att havet i Mexico, i alla fall längs med kusten mot karibiska havet där vi var, var det absolut finaste och blåaste vattnet jag någonsin sett. 

Dagarna bestod mest utav att hänga på stranden och ta det lugnt bara, vilket vi alla fyra var i väldigt stort behov av efter allt stress i skolan, men vi hann även med att åka på två utflykter. De som känner mig väl vet att jag är världens nörd när det kommer till historia och gamla antika platser, så faktumet att Chichén Itzá, eller chicken pizza som de sa där, låg bara någon timme ifrån Cancún gjorde mig överlycklig haha, och de andra hade inte så mycket att säga till om, för jag skulle dit. Sagt och gjort, vi hoppade på en buss som tog oss först till en cenote, som är som ett stort hål/grotta i marken med glasklart grundvatten, där vi badade. Därefter åkte vi vidare till Chichén Itzá, som har blivit utsett till ett av världens sju nya underverk. 

På den andra utflykten åkte vi söderut och in i den mexikanska djungeln där vi började med att åka fyrhjuling, följt med att hoppa från klippor och bada i ytterligare en cenote, och avslutades med ziplining. Helt klart värt pengarna. Som man säger så är pengar inte värda något förrän man spenderar dem, och dessa pengar var väldigt väl spenderade.

 
 

Spring Break 2017 - Del I

ÄNTLIGEN! Så himla skönt att pusta ut, eller ja, lite i alla fall. Efter nio sjukt tunga veckor i skolan tar jag en välförtjänt vecka off. Har aldrig haft det så här jobbigt i skolan. Grejen är att det inte är svårt-jobbigt, utan det är jobbigt eftersom jag får så överdrivet många uppgifter på sån kort tid så att det helt enkelt inte hinns med. Eller jo, jag hinner med det, men endast för att jag prioriterar bort sömn, att äta ordentligt, och stora delar av mitt sociala liv. Mitt skol-liv suger as för tillfället. Ursäkta mina ord, men så ser sanningen ut. Denna veckan är som sagt mer än behövlig, men eftersom jag har tre inlämningar till veckan efter spring break så måste jag tyvärr plugga under lovet med. Det suger, men sånt är livet och det är bara att bita ihop för tillfället (som om jag inte redan gjort det sen i januari).
 
I alla fall, lovet började bra. Match i torsdags som vi spelade lika, följt av ännu en inspelning av Lip Sync Battle i fredags. Och idag åkte vi alla till Universal Studios. Rolig och grym start på lovet, och imorgon står det god mat och hockey på schemat. New York Rangers mot Anaheim Ducks. Det blir min tredje Ducks-match, så börjar väl bli lite av en naturlig Ducks-supporter, trots att pojken min egentligen vill annorlunda (större Rangers fan får man leta efter). 
 
På måndag morgon dock så börjar spring break på riktigt. Jag, Nikita, Ida, och Moa sätter oss på ett plan och flyger ner till Cancún i Mexico. Längtar ihjäl mig tills jag ligger på stranden och steker bort all stress. Ska försöka bli bättre med bloggandet, men kan inget lova. Dock så kommer jag garanterat att dela med mig av vår underbara resa inom en förhoppningsvis snar ramtid. 
 

Huntington Library and Gardens

Förra söndagen åkte jag och Nikita till Pasadena och Huntington Library & Gardens för att träffa en utav hans släktingar. Tydligen så bor hans mammas kusin här med sin fru och gör sin postdoctoral på CalTech.
 
Pasadena ligger en bit ifrån både Lakewood och Venice så det var faktiskt väldigt roligt att åka ut dit eftersom vi förmodligen inte hade åkt dit annars. Själva stället vi var på var ett jättestort område med ett gammalt bibliotek och en massa botaniska trädgårdar med olika teman. Ett jättemysigt ställe och jag är väldigt glad över att vi åkte dit. Dessutom var det verkligen ett perfekt ställe att träffa nytt folk på! 👍 
 
Förhoppningsvis var det inte sista gången vi träffade dem, utan vi snackade om att träffas någon annan gång också och äta ukrainsk mat. Det ser jag fram emot! 
 

Ridiculousness & Lip Sync Battle

För drygt en månad sedan kom vi över något som heter Onset Productions. Det är ett audience casting company som jobbar för många stora TV shows. Man skapar en profil online på deras hemsida och ansöker om biljetter för olika shower. Två av de är Ridiculousness och Lip Sync Battle. Nästan varje helg sedan ungefär mitten av februari har vi fått biljetter till både Ridiculousness och Lip Sync, och grejen är inte bara att man får gratis biljetter, att man får vara med på live tv, och får se kändisar, utan att man får betalt för att komma! De belatar ca $10 i timmen, och så många timmar som vi har lagt ner på att gå på dessa shower så har jag tjänat ihop hela $215. 😳 Sjukt för att gå på shower som man egentligen hade kunnat tänka sig att betala för att gå på. Förutom hosterna på programmen (Rob Dyrdek, Chrissy Teigen & LL Cool J), så har vi fått se Amber Rose, Nicole Richie, John Michael Higgins, Kate Upton, Ricky Martin, Rumer Willis, och dessutom ingen mindre än John Legend. För att inte få arbeta här i USA så tycker jag att vi har hittat en grym och väldigt underhållande extraknäckare, haha!
 

Älskling

Ville bara skriva några få rader om hur lyckligt lottad jag är. Har hittat finaste killen som dessutom bor tillsammans i Los Angeles med mig. Att ha honom så nära mig hela tiden är mer än guld värt 💛
 

Grammys & Oscars

När man bor i LA så ska man inte missa chanser att göra massa saker som man inte kan göra i Sverige, så som att åka till downtown eller Hollywood för att kolla på lite kändisar, så det var precis det som vi gjorde i år igen. Trots att vi såg färre kändisar än förra året, så är det alltid en sjukt häftig atmosfär vid sådana tillställningar. Vid Oscars så gjorde vi en favorit i repris, och åkte och kollade på röda mattan för att sedan äta på en bar och titta på showen, följt av att se alla gäster åka hem i sina limousiner efteråt. Man kan inget annat än att älska sin tillvaro ibland!
 

Svensk pizza, tatueringar & T-Bag

Helgen efter att mamma, pappa och Nick åkte hem till Sverige igen så åkte jag, Nikita, Sofia, Ida och Moa hem till Nikita i Venice för att sova där. På kvällen köpte vi pizza på REDS, en svensk pizzeria i Santa Monica, och åkte ut till SM piren och satte oss på stranden och åt. Sån sjukt härlig kväll. Dagen efter mötte vi fem upp Monica på Universal för att spendera dagen där. Senare på den kvällen så drog vi myndiga ut till the Bungalow i Santa Monica för lite festligheter. Mysig och välbehövlig helg för att catcha upp med alla efter breaket.

Nikita bodde hos oss i nästan två veckor efter att familjen åkt hem, innan Rigge kom tillbaka från Sverige. Men sista helgen innan deras skola skulle börja så spenderades helgen i Venice. På lördagen åkte vi till en tatueringsstudio nere i Venice för att bläcka ner Nikitas arm. Blev jättefint och det fick mig bara mer sugen på att själv skaffa en tatuering, men det får vänta ett tag till. Efter det åkte vi och handlade lite mat på Ralphs.
 
Vi bor ju trots allt i Los Angeles, drömmarnas stad, så man ska väl inte bli jätteförvånad om man stöter på en kändis. Jag älskar tv-serier men har aldrig riktigt haft tid att titta på så många (men har älskat de få jag sett), men Prison Break är en av de jag sett. Och vem om inte T-Bag ser vi på Ralphs? Dog lite. Starstruck. Robert Knepper, som spelar T-Bag, är dock då inte så jättekänd från andra shower, och jag har absolut sett fler och större kändisar än honom, men av någon anledning så tyckte jag nästan att det var ännu häftigare att se honom, haha! 
 
Los Angeles, CA
Local time
22 år, från fina Halmstad. Lever för tillfället livet i Los Angeles där jag pluggar och spelar fotboll på college.



RSS 2.0