På morgonen den 11 maj landade jag och Nikita på JFK. Vi åkte direkt ut till Glen Cove på Long Island, där Elise bor, för att lämna av väskorna. Elise var i skolan då så vi åkte därför in till stan för att utforska den. 

Mitt första intryck av New York City var ganska så tomt. Jag hade nog förväntat mig över att bli helt amazed och verkligen känna wow, men jag fick aldrig någon sådan känsla. Missförstå mig inte, staden är som alla säger, helt fantastisk, men jag tänkte mycket på varför jag inte kände mer än vad jag gjorde. I brist av ett definitivt svar kom jag fram till det not är en blandning av att jag för det första förmodligen helt enkelt är van vid en storstad och därför inte kände liksom wow. Om jag aldrig hade flyttat till USA, eller till LA rättare sagt, och det var första gången jag besökte en storstad som NYC, så skulle jag nog mest troligen få en sådan känsla. Den andra delen av svaret ligger nog i att jag inte riktigt förstod att jag faktiskt befann mig där jag befann mig. I hela mitt liv har jag drömt om att få besöka New York, och när jag väl gjorde det så förstod jag nog inte riktigt att jag var där. Delvis kanske för att vi bodde på Long Island där det är mer residential areas, men också för att allt bara gick så snabbt. Jag förstår inte riktigt heller än idag, en vecka senare, att jag har varit där, det smälter nog fortfarande in haha. Det är ett sjukt liv man lever när man inser att man åker till New York på en weekend, och flyget tillbaka till verkligheten landar i Los Angeles.

 

I alla fall, trots denna underliga känsla så levde New York upp till alla förväntningar jag hade och jag önskar att jag hade haft mer tid där. När vi kom till city första dagen så gick vi så mycket som vi orkade med våra fyra slitna fötter, och hann med att se Madison Square Garden, Times Square, Empire State Building, Rockefeller Center och FN-huset. Jag blev lite besviken vid FN-huset eftersom alla flaggorna var nerhissade (alla vet vilken sjuk sak jag har för flaggor haha). Vi frågade varför och fick som svar att de bara är uppe mellan 8 och 16, för att de inte ska bli slitna i vinden. 

Nästa dag så följde Elise med oss in till stan och då åkte vi för första gången subway. Vi åkte ner till lower Manhattan för att se 9/11 Memorial. Jag har läst ganska mycket om 9/11 i skolan så det var väldigt intressant att få komma dit och se på allt. Det hela känns så overkligt, speciellt eftersom jag, efter övertygande av min lärare, tror att 9/11 är en insider attack beordrad från USAs egna regering. Men när vi var vid memorialen så låg det en dime vid några namn som jag råkade flytta lite på. Det kom då fram en man till mig och flyttade tillbaka myntet och satte det mellan två namn. Han sa då med rödsprängda ögon och med gråten i halsen att han gärna ville att myntet skulle ligga just där för de två namnen det låg mellan var hans aunt and uncle. Då kändes det som att det verkligen var på riktigt. Tidigare har allt, som jag precis skrev, känts så overkligt eftersom man själv inte varit på plats innan eller blivit personligen berörd av det, men genom den här mannen förstod jag att dessa attacker verkligen var någons verklighet. Sjukt.

 

Efter 9/11 gick vi ner mot södra udden av Manhattan för att få en skymt av frihetsgudinnan, vilket vi fick. Efter det gick vi uppåt igen, förbi Wall Street, och sedan upp på Brooklyn Bridge. Vi gick över, stannade såklart på mitten för att ta bilder, och satte oss sedan i Brooklyn, köpte lunch och åt den med utsikt över Manhattan. Mäktig vy.

 

Efter det åkte vi igen subway, men denna gången upp till Central Park. Vi gick runt där i nån timme och njöt av det fina vädret, och runt sexsnåret drog vi oss mot Rockefeller Center. Jag och Nikita hade övervägt om vi skulle åka upp i antingen Empire State eller i Rockefeller, men vi bestämde oss för Rockefeller för att man fick sån fin utsikt över både Empire och Central Park därifrån. Dock så sa Elise att hon visste en bar där på 65e våningen som man kunde åka upp gratis till, istället för att åka upp som turist och betala 30 nånting dollar. När vi skulle upp så kom dock inte Nikita in, för det var strict dresscode för collars, dvs kragar. Lika snabbt sagt som gjort så gick vi in på närmsta H&M och köpte den billigaste skjortan vi kunde hitta. 20 minuter senare var vi tillbaka, åkte upp i hissen och avnjöt den sjuka och fantastiska utsikten från 65e våningen. Ett måste om man är i NY!

 

På lördagen åkte jag och Nikita själva in till city, men det regnade och var svinkallt så vi försökte hålla oss så mycket inomhus som möjligt. Vi gick i alla fall då till New York Public Library, som är med i the Day After Tomorrow med Jake Gyllenhaal, och sedan fick det bli en liten rundtur till Jersey City i New Jersey där vi åt lunch. Så nu kan vi även checka av New Jersey från vår USA-lista. Efter det åkte vi tillbaka till Long Island och mötte upp Elise på en fest som killarna från hennes skolas baseballag hostade. Kul sätt att avsluta resan på, för tidigt på morgonen därefter flög vi tillbaka till LA.

 

Långt inlägg, jag vet, så titta endast på bilderna om det blir för mycket! Men nu när du väl har läst det här har du ändå läst ovanstående, men titta gärna på bilderna ändå. 😁