Ser ljuset i tunneln

Trots att jag dränks i plugg och att mitt liv som atlet på collegenivå går tråkigt nog mot sitt slut, så ser jag så himla mycket fram emot de två veckorna jag har framför mig. Jag längtat hela året på att just denna stund ska komma.

Imorgon fyller jag år. Det är alltid kul att fylla år. 23 känns dock lite för gammalt och hade gärna stannat kvar i livet där jag är just nu för om man kollar på the bigger picture så lever jag minsann min dröm. Det enda som saknas är alla i Sverige. Men vilken tur för mig att det som saknas kommer att komma till mig om bara två dagar. Min familj kommer på måndag, och Nikita kommer på tisdag. På lördag är det min senior day och är såååå glad över att de flyger över hit från Sverige för att vara med och dela den speciella stunden med mig.
 
Men innan dess så väntas det match imorgon. På grund av bränderna i norra Kalifornien så har matchen som vi egentligen skulle spelat i Sonoma mot just Sonoma State blivit flyttad upp hit till Humboldt där vi redan befinner oss. Det ska bli kul att spela match på födelsedagen, och jag hoppas verkligen att foten håller. Den kändes lite halvkracklig på träningen idag men när adrenalinet har kickat igång så hoppas jag på annat. Dock ska det bli mindre kul att majoriteten av dagen kommer att spederas på att resa, då vi kommer att sitta i en buss i 6 timmar efter matchen och sen flyga hem till LA från Oakland. 

Men vad gör det när jag vet vad som väntar mig när jag kommer tillbaka till LA. Jag älskar livet just nu, och längtar ihjäl mig att få träffa min familj och pojkvän igen. Förstår egentligen inte själv varför jag har valt att vara så långt ifrån dem. Man vänjer sig och när man väl ses så uppskattar man allt man har så mycket mer. 
 
(null)
(null)
(null)

It's coming to an end

 

My Friends Are Better Than Yours

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0