Anaheim Ducks

Förra fredagen gick jag på min allra första NHL-match. Jag och Nikita åkte ut till Anaheim och Honda Center, som ligger ca 20 min från Lakewood, för att kolla på när Anaheim Ducks tog emot Arizona Coyotes. Matchen slutade 5-1 till Ducks, så det var en grym första match att kolla på.

På lördagen åkte de svenska crewet från 5201 till Venice för lite festligheter. Vi och killarna gick ut i Santa Monica, eller vi gjorde ju aldrig det eftersom vi aldrig kom in. Alla klubbar här stänger 02:00 och vi kom dit lite innan 01, men eftersom vi tjejer var tvungna att utföra våra daily doings, så gick vi ur kön, och när vi kom tillbaka så hade de stängt insläppet. Världens fail, men det blev en lyckad och rolig kväll ändå tycker jag.
 

Redwood Forest & Pumpkin Patches

Helgen efter att jag fyllde år, flög vi upp till Oakland igen för våra två sista matchen för säsongen. Dock mot Sonoma och Humboldt, som ligger 5 timmar norr om Oakland... Så det blev bussresa därifrån. Humboldt ligger bokstavligen halvvägs till Kanada från LA, så det kändes som vi reste i evigheter. Det enda positiva med bussresan var att vi fick stanna i Redwood Forest, vilket faktiskt var sjukt coolt.
 
På lördagen spelade vi mot Humboldt, vann med 1-0, och åkte sedan tillbaka 5 timmar till Oakland där vi sov för natten för att flyga tillbaka till LA på söndag morgon. Direkt från flygplatsen åkte vi till skolan där jag stannade för att möta upp Nikita, Rigge, och Nadja för att kolla på LA Galaxy som vann (och som för övrigt blev deras sista hemmamatch för säsongen). Efter det åkta vi till Hollywood och åt på Hard Rock Café, och därefter hem till Niktia och Rigge. Så himla skönt att fotbollssäsongen är över, och nu väntade 2 veckors obligatorisk vila innan vi kör igång igen.
 

Birthday Weekend

Som vanligt ligger jag efter med bloggen, så här kommer en catch up. Sedan jag senast skrev och fram till det jag nu ska skriva om så har vi hunnit med en tripp upp till Chico, samt en tripp ner till San Diego med fotbollen.
 
Hur som helst, lördagen den 22a oktober var det min tur att fylla år. Inte bara dagen, utan hela helgen bestod av festligheter.
 
På torsdagen sa vi hejdå till skolveckan och hej till helgen, och vi firade det och min kommande födelsedag med att åka till BJs och käka. På fredagskvällen var det dags för match, och inte vilken match som helst, utan den årliga matchen i StubHub Center, LA Galaxy's hemmaarena. Förra året kunde jag inte spela den matchen pga skada, men i år var det dags. Det är alltid kul att få spela sådana matcher, och ännu roligare var det att få starta. Tyvärr slutade matchen med 1-0 och förlust, men istället för att sura över det hade jag andra roliga saker att se fram emot. 
 
Lördagen började med träning, sedan åkte jag direkt hem till Nikita och duschade och fixade mig där. Eftersom Nikita inte berättade vad vi skulle göra så visste jag inte hur jag skulle förberada mig på kvällen. Men som vanligt så är han väldigt bra på överraskningar, och lite senare mot kvällen kördes det upp en Mustang på deras garageuppfart, och den skulle vi tydligen åka i. Så vi körde in till downtown, och landade på en jättemysig italiensk restaurang. Efter det åkte vi vidare och avslutade kvällen med att bo på hotell. Hur grym och mysig födelsedag som helst, och cred till världens bästa♡, mina fina roomies och familjen och vänner där hemma i Sverige.
 
På söndag morgon åkte vi tillbaka till min skola, där det var dags för senior game och den sista hemmamatchen av säsongen. Den dagen är alltid känslomässig, inte så mycket för mig så, utan mest för våra seniors som generellt sett "avslutar" sin fotbollskarriär där då amerikaner inte spelar fotboll vidare efter college. Tanken av att jag kanske aldrig mer kommer att träffa vissa av de människorna igen efter nästa termin, efter att ha träffat de i princip varje dag i nästan 2 år, är bara skrämmande.
 

Proud NOT to be American.

Ett skämt. Finns det något mer att säga?

 

Hollywood Bowl Overlook

Har inte så mycket att säga här, mer än att min pojkvän han kan han. En underbar kväll och helg, med underbar utsikt och underbart sällskap. Bättre än så blir det inte, och jag låter bilderna tala för sig själva.

Just my luck

Säsongen hade startat på absolut bästa sätt, både individuellt och för laget. Vi hade vunnit alla matcher och jag hade fått starta samtliga. Första hemmamatchen för säsongen började också bra, och jag fick starta även där. Men i slutet av andra halvleken krockade jag ihop med en av motspelarna och fick en smäll mot huvudet. Hjärnskakning. Kul. Så himla typiskt mig. Jag hade precis fått den starten på säsongen som jag verkligen hade längtat efter, men lyckan stannade inte länge. 

De tre kommande veckorna bestod av huvudvärk, återkommande doktorsbesök och irritation. Huvudvärken var dock inte så långvarig, men jag var trots det inte tillåten att varken träna eller ens vara ute på planen med laget. Exakt tre veckor efter att det hände blev jag helt cleared från doktorn att få börja spela igen. Förra året blev jag aldrig helt kvitt mina småskador som följde mig hela säsongen, men jag hoppas verkligen att det blir annorlunda i år. Jag missade totalt fem matcher, varav fyra av dem var conference matcher. On top of that, så ligger nu min kondition så långt ner den kan haha. Surt, men det allra skönaste var nog ändå att komma tillbaka i min första match och göra mål efter fem minuter, trots att jag också var helt död efter fem minuter. Laget har dock kört på väldigt bra utan mig och vunnit de fyra första conference matcherna, så vi har nog motbesivat hela västkusten här och ligger rankade högre än vad laget har gjort på flera år. Nu blickar jag bara framåt, och ser fram emot att kötta det som är kvar av säsongen.
 

Mahalo Hawaii

Det har varit väldigt mycket den senaste tiden med både skola och fotboll, så bloggandet har tyvärr blivit nerprioriterat. Trots att jag egentligen inte ens nu har tid för det, så kände jag att jag behövde en liten paus från pluggandet, så tänkte skriva av mig här lite!

I slutet av augusti åkte vi i laget till Hawaii under en veckas tid för att spela tre bortamatcher. Hawaii är ju ett ställe som många har drömt om att få åka till, och ett ställe som i princip alla har en förväntan och en klar bild utav hur det är där. Det jag kan säga är att det var precis så som folk föreställer sig; turkost och glasklart vatten, fina stränder, strålande sol med väldigt korta och plötsliga regnskurar, och stora höga berg täck av djungelliknande växter. Utöver naturen som levde upp till sina förväntningar, så leverade resan också fotbollsmässigt. 

Vi åkte dit med halvhöga förväntningar, men flög sedan hem en vecka senare med tre formstarka vinster i bagaget. Själv gjorde jag två mål, vilket såklart är kul, men jag är mest stolt över hela laget som stod på sig och visade alla att Dominguez Hills inte är något att ta för givet 😎✌️⚽️
 

First couple of days

Trots att det är mitt tredje år i USA, så fick jag för första gången känna på hur det är att komma tillbaka till ett ställe. Ångrar absolut inte att jag åkte till Arkansas, men ångrar absolut inte heller att jag flyttade till Kalifornien. Valet att sedan också stanna kvar i Kalifornien var självklart, och att nu kunna komma tillbaka och göra sig hemmastadd på riktigt känns väldigt skönt.

 

När jag kom så hade fortfarande Nikita och Rigge inte hittat boende, och det skulle dröja drygt två veckor till innan de gjorde det. En jobbig situation att inte ha boende, men jag är glad över att jag fick spendera några extra dagar med Nikita, innan skolan drog igång på riktigt. 

 

Första helgen drog hela gänget i 5201 till Venice, hyrde cyklar och cyklade runt. En underbar känsla att bara cykla runt och njuta av havet och värmen, en bra start på hösten i USA helt enkelt. Double days och fotbollen flöt på som smör och innan man hann säga ordet av det så hade skolan börjat. Kul att man börjar med sina major classes, men skolan är ju ändå skolan och om man hade kunnat välja att ha sommarlov hela livet så hade man ju inte tvekat en sekund. Men första veckan gick bra och helgen därpå åkte hela gänget till Universal Studios. Vi har alla köpt seasonal passes så att vi kan gå när som helst under ett år, och det kommer garanterat att utnyttjas!

 

Sommaren är kort

Varför känns de alltid som att sommaren är så kort? Är det för att man har mycket roligare då och tiden går fortare då? Eller är det helt enkelt för att sommarvädret inte drar igång förrän i mitten av juli och stannar i ungefär en vecka för att sedan återgå till 15 grader, regn och blåst? 
 
Oavsett så sprang sommaren väldigt snabbt förbi. Jag var ändå hemma i nästan tre månader och tyckte faktiskt stundtals att jag hade väldigt mycket tid hemma i Sverige i sommar, men ändå så gick det ett ögonblick och sen var jag tillbaka på Kastrup. 
 
Trots att det känns som jag knappt var hemma, så har jag hunnit med så himla mycket. Först och främst så åkte jag och Nikita nästan direkt efter att jag kom hem till Ukraina, med ett oväntat men spännande stop i Riga, pga. flygförseningar. En underbar vecka (trots matförgiftning och flera ambulansbesök) i Ukraina passerade och väl hemma väntade studenten för Nick.
 
Efter studenten började jag jobba, och snart var det dags för midsommar. I år åkte jag upp till Stockholm för att fira midsommar i skärgården med Nikita och hans vänner, vilket var väldigt mysigt och lyckat! En dag på Liseberg med min bättre hälft på hans födelsedag hanns också med, samt några matcher och mål i HBK, som jag spelade för i sommar. 
 
Nån riktig sommarvärme lyckades aldrig komma, men sommarkänslan kom ändå. För vad är en svensk sommar utan regn? Och regn kom det minsann.
 

25 dagar kvar

Som rubriken lyder så är det bara 25 dagar kvar innan jag äntligen sätter mig på planet och flyger hem till Sverige igen. Som jag längtar!! Bara tre veckor kvar i skolan, sen är det bara finals week kvar, men sen är det slut. 
 
Fotbollen har känts extra tung denna terminen, kanske är det för att det har varit min första spring season, och jag inte visste vad jag hade att förvänta mig då jag inte var med laget förra året på våren för att jag skulle byta skola, eller för att jag bara har velat åka hem och ha sommar i Sverige med alla mina favoriter. Men igår var det äntligen avslutning med fotbollen. Vi spelade vår sista match, mot lärare på skolan, vilket faktiskt var roligare än förväntat. Det kändes som man var liten och bekymmersfri igen och sprang runt och spelade mot sina föräldrar så som man gjorde när man var tio.
 
Efter matchen så hade vi prisutdelning för den gångna fotbollssäsongen hösten 2015. Blev överraskad och väldigt glad när jag blev utsedd till att ha gjort "Banger of the Year", dvs årets mål, tillsammans med Ida. Jag vann dessutom flest assist, och Ida vann flest mål. Hade inte kunnat önska någon annan att få ta emot dessa pris med än Ida, som alltid funnits där på andra sidan kanten att slå in mina bollar. Dessa utmärkelser var väl ändå ett litet plåster på såren då jag inte hade den säsong i höstas som jag hade hoppats på, men det är ett bevis på att det man väl gjorde när man kunde spela gjordes bra.
 
Nu ska jag njuta av ledigheten från fotbollen, ta tag i skolan och kötta de sista veckorna, så att jag känner mig välförtjänt ett långt sommarlov. Något annat än hemresan som jag faktiskt har att se fram emot, som absolut inte får glömmas, är att jag får besök i början av maj. Det är ingen mindre än bästa Catalina som kommer och hälsar på från Washington DC, där hon just nu är au pair. Ska bli såååå kul att en av mina äldsta och bästa vänner kommer och hälsar på, så att vi får ta igen för förlorad tid och jag får visa henne runt i staden som jag numera kallar mitt hem.
 

Älskar bildcollaget på mig och Catalina med fina gamla bilder 😍😅

Laguna Beach

Förra helgen åkte jag, Ida och Moa till Laguna Beach, som ligger ca en timmes bilväg ifrån Lakewood. Något som jag inte tror jag har skrivit här, är att vi tre har införskaffat oss en bil tillsammans, en gammal Honda, som fungerar alldeles utmärkt för att till exempel ta sig fram och tillbaka till stranden, precis det som vi vill göra på vår fria tid.
 
Vi åkte dit för att ta oss till en lite gömd naturlig utomhuspool, som man kan komma till genom att gå genom en grotta om inte tidsvattnet är för högt. När vi väl kom till stranden, som hette Thousand Steps Beach, så började vi gå mot grottan. När vi väl kom dit möttes vi av strandens livvakter som sa åt oss att grottan har stängts för allmänheten från och med i år, vilket var en stor besvikelse. Som tur var, så var det en solig dag så vi valde att lägga oss på stranden och bara njuta av det fina vädret. För lite solkräm och för stark sol resulterade i tre kräftbrända kroppar, men vår första riktiga roadtrip med bilen var gjord så vi var glada över att äntligen kunna känna sig oberoende av andra hela tiden och över att kunna göra saker som vi själva vill utan att det ska kosta en förmögenhet att göra det med hjälp av uber.


Spring Break: Part II

När vi kom tillbaka från Vegas så var ju knappt spring break slut, utan hade bara börjat. När vi kommit tillbaka till Los Angeles, åkte jag direkt till LAX för att möta upp mamma, pappa och Nick som äntligen, efter väldigt många om och men, kunde komma över för att hälsa på mig.
 
De var här under två veckor, och under de två veckorna tror jag helt ärligt att jag har gjort och sett mer av LA än jag gjort totalt under de nio månader som jag har bott här. Allt från olika hikar, roadtrips, och utflykter till strandhäng och god mat. På torsdagen kom också Kevin, som för övrigt lever livet i Australien och som jag inte hade sett sedan augusti förra året, och för första gången på åtta månader var hela familjen samlad och komplett ♡
 
Jag hade verkligen inte kunnat önska mig ett bättre spring break, än ett som tillbringades med de som ligger mig allra närmast om hjärtat.

Spring Break: Part I

Dålig uppdatering, jag vet. Men är det något som jag är bra på angående bloggning så är det är bloggbomba, så här kommer en sådan!
 
Tänkte börja med att några bilder från vår helg i Las Vegas, första helgen på spring break. Som sagt, jag, Ida, Moa och Vendela åkte buss till Las Vegas för tre dagars avkoppling och festligheter, hur nu de två går att kombinera. Vårt hotell, The Luxor, var hur grymt som helst och låg bra på The Strip och nära till allt. Förutom att Las Vegas var mycket mindre är jag trott och att vi nästan totalmissade bussen hem, så nåddes alla förväntningar. En grym helg helt enkelt!
 

VEGAS BABY

Förutom förra helgens aktiviteter, så har det inte hänt så väldigt mycket här. Vädret går upp och ner, vissa dagar är över 30° och vissa är kalla och blåsiga runt 15°. Idag hade vi vårt sista (fingers crossed) fitnesspass, och fick äntligen röra en boll för första gången som lag sedan november. Just det där med fotbollsträning har varit en stor besvikelse. Vi har inte ens fått röra en boll på hur länge som helst känns det som, utan bara sprungit ihjäl oss på konditionsträningar, och vi har vår första match om en vecka. Känns bara som allmänt dålig planering med tanke på att vi förväntades spela som att vi inte haft ett uppehåll alls. Men nu är det ju bara det roliga kvar så man får väl göra det bästa av situationen och försöka göra sitt bästa på de kommande matcherna antar jag.
 
Har väldigt mycket i skolan just nu. Massor av prov, inlämningar, läxor och projekt som kommer att förfölja mig i tre veckor till fram till spring break. Men då jävlar ska det njutas av spring break! Avslappning och njutning av högsta klass i form av en miniresa till Las Vegas i två dagar. Vendela fyller 21 precis innan, så vi fyra svenskar ska dit och bara ta vara på vår välförtjänta ledighet. När vi kommer hem så landar min familj i LA, och är här i runt två veckor, så fullt upp kommer jag absolut ha, men hade inte velat ha det på något annat sätt. Det enda tråkiga är att det känns som att spring break är såååå långt bort just nu... Men det kommer väl förhoppningsvis gå snabbt med tanke på att jag inte alls ser fram emot veckorna innan dess, och därför kommer de gå ännu snabbare.
 
En annan sak som jag absolut tycker är värd att nämnas är att Nikita har bestämt sig för att flytta till Los Angeles till sommaren för att plugga ett år på Santa Monica College. Istället för att vara 12 timmars flyg ifrån varandra kommer vi nästa termin att vara 30 minuters bilresa ifrån varandra. Dröm eller vad?!
 
Nu åter tillbaka till plugget, efter en alldeles för lång pluggpaus än vad jag hade tänkt. Up up and away 

Hur vi känner angående skolan just nu👆

Oscars

Dålig uppdatering sista tiden, men förra helgen var förmodligen den mest händelserika sedan jag åkte tillbaka hit efter jullovet.
 
I lördags åkte jag, Ida och Moa upp till Sunset Boulevard för lite festligheter. Det var första gången för oss alla att gå ut i de delarna av LA, då vi bara gått ut på barer och lite lugnare ställen vid stränderna tidigare. Höga förväntningar, kanske lite för höga, för det var faktiskt inte så överdrivet roligt. Vi kom in genom promoters, så vi slapp stå i kö, slapp betala inträde, samt fick gratis dricka. För det första så var klubben, som enligt internet var "en av de bästa i LA", pytteliten och något dansgolv verkade inte existera, och för det andra så satt alla bara och satt, drack och var allmänt tråkiga. Kvällens höjdpunkt var dock att DJ Khaled spelade och höjde stämningen, men förutom det så vet jag helt ärligt inte om jag kommer att ge det stället en andra chans. Men det var ändå kul att komma ut och göra något!

Dagen efter, på söndagen, så åkte vi återigen upp mot Hollywood för att kolla på Oscarsgalan. Efter att snyggt och smidigt trängt sig in längst fram i kön så kom vi in till ett begränsat område där man kom som allra närmast röda mattan. Det var ju väldigt hög säkerhet, vilket var förståeligt, men hade önskat att man hade kommit ännu närmre och sett ännu bättre, men det var kul ändå. Efter att alla hade gått in, gick vi in på en pub för att äta och se på själva galan (grymt att bästa Alicia Vikander vann), för att sedan gå ut igen för att se när alla åkte hem igen. Väl spenderad dag, och flera kända ansikten fick vi se, så som Heidi Klum, The Weeknd, Steve Carell, Alejandro Gonzalez Inarritu, Christian Bale, Jennifer Lawrence, och självaste Leonardo DiCaprio (eller i alla fall hans bakhuvud) för att nämna några.

Sverige, Sverige älskade vän

Att komma hem till Sverige är alltid precis lika underbart. Sommar som vinter, känslan av att få komma hem till sin trygghetszon och egentliga vardag är svårslagen. 
 
Denna vintern hemma var något extra. För det första var jag hemma i nästan sju veckor, vilket gjorde att jag hann med väldigt mycket. Det började med att jag efter inte ens ett dygn hemma i Halmstad, tog tåget upp till Stockholm för en helg, ett beslut som jag är otroligt glad över att jag tog. Efter helgen kom jag hem glad och en pojkvän rikare. Jobbade efter det i två veckor, och hann träffa saknade vänner och familj innan Nikita kom ner till Halmstad på nyårsdagen. Eftersom vi inte hade så mycket tid med varandra innan jag skulle åka tillbaka till USA, bestämde vi oss för att ta en veckas solsemester tillsammans. Det var egentligen tänkt att vi skulle till Egypten, men efter terroristattacker och bombhot så kändes det valet inte lika självklart. Efter drygt två veckor i Halmstad tillsammans, en resa till Jönköping och en minisemester i Helsingborg tillsammans med hela familjen, så åkte jag och Nikita till Kanarieöarna för lite kvalitetstid. 
 
En vecka med sol och bad, absolut, men gladast är jag över den tid jag fick spendera med honom där, bara jag och han. En underbar vecka med en underbar kille och jag hade inte kunnat avsluta mitt grymma jullov på ett bättre sätt.
 
Jag hade kunnat gå mer in på detalj, men låter istället bilderna tala för sig själva.

Back at it

Nu har jag varit tillbaka i Kalifornien i drygt två veckor. Visst är det alltid skönt att åka tillbaka, men i år var det extra jobbigt att åka hemifrån Sverige (snart kommer också ett inlägg som summerar mitt fantastiska och händelserika jullov). På dessa två veckor har det hunnits med en del. En kickstart i skolan har fått mig på alerten och det har redan hunnit bli ett par sena nätter.
 
Jag har ju flyttat off campus nu, och bor i en lägenhet i Lakewood med Ida, Moa, Vendela och Monica. Eftersom Monica är den enda som har bil av oss, och hon inte har några lektioner på måndagar eller onsdagar, så har det slutat med att vi andra har fått ubra fram och tillbaka till skolan ett par gånger i veckan. Det är så sjukt irriterande att inte ha bil, och man känner sig så himla begränad. Därför var jag, Ida och Moa på DMV (Department of Motor Vehicles) i Bellflower i fredags för att försöka fixa amerikanskt körtkort (betona försöka) för att kunna köpa en bil ihop. Det gick ju som det gick, och efter att ha spenderat hela dagen på DMV kom vi tillslut därifrån i total misslycka. Både jag och Moa fick göra teorin, som jag för övrigt spikade, men Ida fick inte ens komma dit. Efter teorin tog det stopp för mig, men tänker inte gå in i detalj på vad som gick fel, för det vet jag inte riktigt själv. Men Moa fick lov att boka uppkörningen så nu hoppas vi på att hon kommer att klara den så att vi kan fixa det sista med bilen.
 
Utöver detta, så har inte så mycket hänt, förutom att träningarna med alla hemska fitnesstest har börjat. Jag har börjat komma in mer i vardagen, men längtar för första gången till finals week, bara för att det betyder att jag då snart kommer hem igen. 
 
Det bästa som har hänt hittills i alla fall är att min familj har bokat sin resa till LA!! De kommer hit i två veckor och är så sjukt glad över detta! Jag har klarat mig bra utan dem tidigare under de fyra månaderna jag har varit borta i USA, men nu ska det bli så himla roligt att få ha dem här, att jag har något att längta till som inte är alldeles för långt bort, och att få visa dem runt i staden som nu har blivit mitt hem.

Och grattis till världens bästa pappa som fyller år idag 

Thanksgiving in Thousand Oaks

Dålig på bloggen igen. Men har haft fullt upp de två senaste veckorna. Förrförra onsdagen drog jag, Ida och Moa med Monica hem till henne i Thousand Oaks för att fira thanksgiving. Det var min första riktiga thanksgiving i USA då jag inte räknar med förra årets failthanksgiving med inspiration från Sverige och England, haha. Dock då Monicas familj är från Italien så blev det väl en amerikansk thanksgiving med italienska inslag istället.

På fredagen drog vi i tillbaka in till LA och Beverly Hills för att fira Rigo som fyllde år. En grym helg då man verkligen kunde släppa skolan och bara leva lite. Dock tillbaka till verkligheten förra måndagen. Sista hela skolveckan, fylld med prov, uppsatser och lite sömn. Men även den veckan gick rätt så snabbt och nu sitter jag här, måndag kväll och har endast en hel dag kvar i LA innan jag drar hem till Sverige. LÄÄÄÄNGTAR. Har haft tre finals idag, har ett imorgon men sen är jag outta here. 

Bilder från thanksgiving.

Universal Studios Hollywood

Tiden går så sjukt himla fort nu. Det känns som att jag knappt hinner med. Veckorna springer förbi och man hinner inte blinka förrän det är helg igen. Idag är det exakt två veckor kvar tills jag sätter mig på planet hem till Sverige. Är så taggad att bara få komma hem och kunna släppa skolan ett tag. 

Det har varit oväntat varmt här i LA de senaste veckorna, speciellt för att vara november. Nästan varje helg har vädret varit perfekt med 25-30 grader och egentligen ska man väl inte klaga över det, men när folk hemma i Sverige lägger upp massa bilder på snö så vill man faktiskt inget annat än att komma hem, ta på sig myskläder, mössor, vantar och vinterjackor och bara njuta av kylan. Man kanske kan tycka att man hellre vill kunna ligga och sola på stranden, men som med kyla så får man också nog av värme tillslut.

I fredags var jag, Ida och Moa på Universal Studios i Hollywood. Sol, short, T-shirt och 25° och dagen hade inte kunnat bli bättre. Dessutom att det knappt var något folk där och knappt några köar gjorde det väldigt värt besöket.

Drunk Danes and vikings

I lördags spelade ju som vi alla vet Sverige EM-kval mot Danmark. Något som vi alla också vet är att det är en match som man absolut inte kan undgås att se. På en facebookgrupp för svenskar i LA blev vi inbjudna av danskar att komma och titta på matchen tillsammans med dem på Cock'n Bulls, en brittisk pub i Santa Monica. Vi åkte dit, och utan egentligen några förväntningar alls, så blev den dagen en av de absolut bästa dagarna på väldigt länge.
 

En brittisk pub, en grupp galna danskar, en grupp galna svenskar, fotboll, svensk cider och svensk vinst. Jag menar, vad mer hade man kunnat begära? Man kände sig som hemma igen, kunde prata sitt eget språk med alla som var där, kunde relatera till varandra. Det är inte många saker som faktiskt slår sånt när man bor så långt hemifrån.
 
Efter matchen så hängde vi med några danskar till en bar som hetter The Bungalow. Asfett ställe vid stranden i Santa Monica där förmodligen många dagar/kvällar kommer att spenderas i framtiden. ✩✩

Disneyland

Minst sagt magisk dag på 'the happiest place on earth'

Halloween & Team North

Bilder från förra helgen då årets första halloweenfest gick av stapeln. 

TWENTY FUCKING ONE

I torsdags var det min tur att fylla 21! Det var extra kul att fylla just i USA, då 21 här är Sveriges 18. Då mycket som man inte kunnat göra innan, nu får göra lagligt. Vi är ju som sagt i dry season, dvs att vi inte får dricka under säsongen, så jag blev firad på kvällen på BJs med ett skönt gäng. Efter denna helgen är säsongen över så då blir det att fira på riktigt!

Tack till min familj och mina fina vänner som gjorde det till en grym födelsedag!

Our greatest glory is not in never falling, but in rising every time we fall.

Fotbollen den sista tiden har väl inte varit sådär jättekul för min del. Jag har varit on och off i princip hela säsongen och har aldrig riktigt hunnit komma ikapp laget med konditions- och spelmässigt. Som jag tidigare har skrivit om, så hade jag ju problem med halsen i början av säsongen, och det verkade bara vara en början på min otur. Efter att jag spelat en vecka helt utan halsont och det började gå mot ljusare tider, så kom nästa bakslag. Under en träning vände jag på mig konstigt och sträckte min hip flexor.
 
Under nästan en hel vecka kunde jag knappt lyfta benet, och jag var borta ytterligare två veckor. Efter denna come backen kunde jag få njuta av att vara skadefri i cirka en vecka innan jag åkte på världens förkylning (som fortfarande sitter i), och några dagar senare börjar jag få ont i låret, på gränsen till en sträckning. Jag kunde fortfarande spela, men inga passningar eller skott med högerbenet, och inte heller några fulla löpningar utan att det gjorde väldigt ont, dvs att jag inte kunde spela så himla bra. Men om det är något som jag har lärt mig utav att vara college athlete, är att det helt enkelt är att bita ihop och fortsätta. Du kommer förr eller senare att komma till den punkten då det kommer att göra ont, och det finns inte mycket att göra åt saken. Det är ungefär där jag är nu. Det är bara fyra matcher kvar av säsongen, och jag vill verkligen spela alla de matcherna. Så jag vet att om jag bara vill, så kan jag spela, för just nu handlar det nästan bara om att lyssna på vad hjärtat, och inte kroppen, vill. 
 
Dock ska jag inte heller sitta här och klaga, för det hade kunnat vara ännu värre. Visst, jag har haft lite otur, men jag har det jävligt bra ändå. Jag har fått mycket speltid, och har en coach som tror på mig. Jag har fina vänner runt omkring mig, och så bor jag i en av världens häftigaste städer.

För att avsluta detta halvkonstiga och långa inlägg, så kommer en sammanfattning i bilder (bildbomd) från de senaste veckorna, samt från vår resa till San Francisco där vi dessutom kom hem med en sjukt skön vinst. 

Beaches & bonfires

Dålig uppdatering sista tiden. Har varken haft mycket eller lite att göra, utan egentligen bara tagit dag för dag. Som vanligt så hinns det inte med så mycket under veckodagarna, utan det är på helgerna som man kan hitta på grejer. Så nu kommer en liten catch up på de senaste helgerna, som i princip bara har bestått av strandhäng, samt en kvällstur till Beverly Hills.
 

Hermosa Beach

När man är skadad och inte får följa med på bortamatch, vad gör man då? Jo, drar till stranden.
 

Emmy Awards

I söndags kväll efter vår match tog jag, Moa och Ida en ganska spontan ubertrip till downtown LA. Detta för att försöka få glimten av några kändisar från the Emmy Awards, som vi också fick. En varm och lyckad kväll, och för först gången i downtown för min del.

Labor Day

 Lite sena bilder från en skön och ledig dag på Dockweiler State Beach.

GameDay

Ännu en vecka har passerat. I måndags var jag på återbesök hos läkarn, och fick därmed träningsförbud fram till i onsdags. På torsdagen gjorde fortfarande halsen lite ont så jag valde att skippa att vara med på uppvärmningen till matchen som vi hade då (var tänkt att jag bara skulle värma upp för att bara få känna på bollen). Jag tyckte att det var onödigt att värma upp eftersom jag inte kände mig helt hundra, plus att vi ändå hade fredagen ledig som jag kunde återhämta mig på.
 
Jag går bara i skolan måndag-torsdag, vilket betyder lite mer fritid, vilket är skönt speciellt nu när det är säsong. Så i fredags åkte vi till Manhattan Beach och bara tog det lugnt. Det var skönt att ha en hel dag off, både från skola och fotboll. I lördags tränade jag för första gången på över en vecka, och för fjärde gången på en månad. Halsen kändes bra och idag spelade jag min andra match. Även om det var sjukt varmt och att min kondis verkligen ligger nere i botten nu så är jag nöjd med min insats. Jag fick starta, och spelade totalt runt 45 minuter. Matchen slutade 11-0, och jag stod själv för ett mål och två assist. Jag och Ida blev intervjuade efter matchen eftersom vi två tillsammans hade stått för 6 mål och assist, så den videon kanske kommer upp här på bloggen om ett tag!
 
Imorgon är det Labor Day, en helgdag som innebär att både fotbollen och skolan är inställd. En dag som förhoppningsvis kommer att bestå av strandhäng och återhämtning. På tisdag tar vi nya tag i fotbollen, eftersom vi åker till Colorado på torsdag för att vara borta hela helgen och spela två matcher i Denver. 


Venice Beach

Hittills har söndagarna här varit vår lediga dag, så idag drog vi till Venice Beach för att spendera dagen på bästa sätt. Det blev tyvärr inget dopp i havet, men vi gick runt på Venice Beach Boardwalk, shoppade lite och bara allmänt hängde och njöt av det fina vädret. 
 
Sedan jag skrev sistt har det hänt en hel del. För det första har skolan börjat, och jag läser just nu fyra kurser. De är fortfarande general education classes, alltså baskurser som man enligt oss svenskar, egentligen går igenom på gymnasiet i Sverige (om inte ens tidigare än så), så det verkar inte bli en allför svår termin skolmässigt. Utöver skolan så började jag träna i måndags, men mina halsproblem hade bestämt sig för att inte ge sig av. Hade ont i halsen när jag vaknade på måndagen, och det blev bara värre för varje dag. Spelade runt 45 minuter på vår match mot Cal Baptist på onsdagen som vi tyvärr förlorade med 2-0, men det gick bra för mig trots att jag inte har kunnat träna fullt ut och knappt rört en fotboll på tre veckor.
 
Halsen valde att fortsätta irritera mig så efter två läkarbesök blev det tränings- och spelförbud hela helgen. Fick ändå följa med på vår bortamatch i lördags i Irvine mot Concordia University, som dock också resulterade i en förlust. Ska till läkarn imorgon igen för kontroll, så jag hoppas på det bästa så att jag kan få börja träna på riktigt snart, och att den här onda cirkeln med halsproblem försvinner.

Los Angeles, CA
Local time
22 år, från fina Halmstad. Lever för tillfället livet i Los Angeles där jag pluggar och spelar fotboll på college.



RSS 2.0