25 dagar kvar

Som rubriken lyder så är det bara 25 dagar kvar innan jag äntligen sätter mig på planet och flyger hem till Sverige igen. Som jag längtar!! Bara tre veckor kvar i skolan, sen är det bara finals week kvar, men sen är det slut. 
 
Fotbollen har känts extra tung denna terminen, kanske är det för att det har varit min första spring season, och jag inte visste vad jag hade att förvänta mig då jag inte var med laget förra året på våren för att jag skulle byta skola, eller för att jag bara har velat åka hem och ha sommar i Sverige med alla mina favoriter. Men igår var det äntligen avslutning med fotbollen. Vi spelade vår sista match, mot lärare på skolan, vilket faktiskt var roligare än förväntat. Det kändes som man var liten och bekymmersfri igen och sprang runt och spelade mot sina föräldrar så som man gjorde när man var tio.
 
Efter matchen så hade vi prisutdelning för den gångna fotbollssäsongen hösten 2015. Blev överraskad och väldigt glad när jag blev utsedd till att ha gjort "Banger of the Year", dvs årets mål, tillsammans med Ida. Jag vann dessutom flest assist, och Ida vann flest mål. Hade inte kunnat önska någon annan att få ta emot dessa pris med än Ida, som alltid funnits där på andra sidan kanten att slå in mina bollar. Dessa utmärkelser var väl ändå ett litet plåster på såren då jag inte hade den säsong i höstas som jag hade hoppats på, men det är ett bevis på att det man väl gjorde när man kunde spela gjordes bra.
 
Nu ska jag njuta av ledigheten från fotbollen, ta tag i skolan och kötta de sista veckorna, så att jag känner mig välförtjänt ett långt sommarlov. Något annat än hemresan som jag faktiskt har att se fram emot, som absolut inte får glömmas, är att jag får besök i början av maj. Det är ingen mindre än bästa Catalina som kommer och hälsar på från Washington DC, där hon just nu är au pair. Ska bli såååå kul att en av mina äldsta och bästa vänner kommer och hälsar på, så att vi får ta igen för förlorad tid och jag får visa henne runt i staden som jag numera kallar mitt hem.
 

Älskar bildcollaget på mig och Catalina med fina gamla bilder 😍😅

Laguna Beach

Förra helgen åkte jag, Ida och Moa till Laguna Beach, som ligger ca en timmes bilväg ifrån Lakewood. Något som jag inte tror jag har skrivit här, är att vi tre har införskaffat oss en bil tillsammans, en gammal Honda, som fungerar alldeles utmärkt för att till exempel ta sig fram och tillbaka till stranden, precis det som vi vill göra på vår fria tid.
 
Vi åkte dit för att ta oss till en lite gömd naturlig utomhuspool, som man kan komma till genom att gå genom en grotta om inte tidsvattnet är för högt. När vi väl kom till stranden, som hette Thousand Steps Beach, så började vi gå mot grottan. När vi väl kom dit möttes vi av strandens livvakter som sa åt oss att grottan har stängts för allmänheten från och med i år, vilket var en stor besvikelse. Som tur var, så var det en solig dag så vi valde att lägga oss på stranden och bara njuta av det fina vädret. För lite solkräm och för stark sol resulterade i tre kräftbrända kroppar, men vår första riktiga roadtrip med bilen var gjord så vi var glada över att äntligen kunna känna sig oberoende av andra hela tiden och över att kunna göra saker som vi själva vill utan att det ska kosta en förmögenhet att göra det med hjälp av uber.


Spring Break: Part II

När vi kom tillbaka från Vegas så var ju knappt spring break slut, utan hade bara börjat. När vi kommit tillbaka till Los Angeles, åkte jag direkt till LAX för att möta upp mamma, pappa och Nick som äntligen, efter väldigt många om och men, kunde komma över för att hälsa på mig.
 
De var här under två veckor, och under de två veckorna tror jag helt ärligt att jag har gjort och sett mer av LA än jag gjort totalt under de nio månader som jag har bott här. Allt från olika hikar, roadtrips, och utflykter till strandhäng och god mat. På torsdagen kom också Kevin, som för övrigt lever livet i Australien och som jag inte hade sett sedan augusti förra året, och för första gången på åtta månader var hela familjen samlad och komplett ♡
 
Jag hade verkligen inte kunnat önska mig ett bättre spring break, än ett som tillbringades med de som ligger mig allra närmast om hjärtat.

Spring Break: Part I

Dålig uppdatering, jag vet. Men är det något som jag är bra på angående bloggning så är det är bloggbomba, så här kommer en sådan!
 
Tänkte börja med att några bilder från vår helg i Las Vegas, första helgen på spring break. Som sagt, jag, Ida, Moa och Vendela åkte buss till Las Vegas för tre dagars avkoppling och festligheter, hur nu de två går att kombinera. Vårt hotell, The Luxor, var hur grymt som helst och låg bra på The Strip och nära till allt. Förutom att Las Vegas var mycket mindre är jag trott och att vi nästan totalmissade bussen hem, så nåddes alla förväntningar. En grym helg helt enkelt!
 

VEGAS BABY

Förutom förra helgens aktiviteter, så har det inte hänt så väldigt mycket här. Vädret går upp och ner, vissa dagar är över 30° och vissa är kalla och blåsiga runt 15°. Idag hade vi vårt sista (fingers crossed) fitnesspass, och fick äntligen röra en boll för första gången som lag sedan november. Just det där med fotbollsträning har varit en stor besvikelse. Vi har inte ens fått röra en boll på hur länge som helst känns det som, utan bara sprungit ihjäl oss på konditionsträningar, och vi har vår första match om en vecka. Känns bara som allmänt dålig planering med tanke på att vi förväntades spela som att vi inte haft ett uppehåll alls. Men nu är det ju bara det roliga kvar så man får väl göra det bästa av situationen och försöka göra sitt bästa på de kommande matcherna antar jag.
 
Har väldigt mycket i skolan just nu. Massor av prov, inlämningar, läxor och projekt som kommer att förfölja mig i tre veckor till fram till spring break. Men då jävlar ska det njutas av spring break! Avslappning och njutning av högsta klass i form av en miniresa till Las Vegas i två dagar. Vendela fyller 21 precis innan, så vi fyra svenskar ska dit och bara ta vara på vår välförtjänta ledighet. När vi kommer hem så landar min familj i LA, och är här i runt två veckor, så fullt upp kommer jag absolut ha, men hade inte velat ha det på något annat sätt. Det enda tråkiga är att det känns som att spring break är såååå långt bort just nu... Men det kommer väl förhoppningsvis gå snabbt med tanke på att jag inte alls ser fram emot veckorna innan dess, och därför kommer de gå ännu snabbare.
 
En annan sak som jag absolut tycker är värd att nämnas är att Nikita har bestämt sig för att flytta till Los Angeles till sommaren för att plugga ett år på Santa Monica College. Istället för att vara 12 timmars flyg ifrån varandra kommer vi nästa termin att vara 30 minuters bilresa ifrån varandra. Dröm eller vad?!
 
Nu åter tillbaka till plugget, efter en alldeles för lång pluggpaus än vad jag hade tänkt. Up up and away 

Hur vi känner angående skolan just nu👆

Oscars

Dålig uppdatering sista tiden, men förra helgen var förmodligen den mest händelserika sedan jag åkte tillbaka hit efter jullovet.
 
I lördags åkte jag, Ida och Moa upp till Sunset Boulevard för lite festligheter. Det var första gången för oss alla att gå ut i de delarna av LA, då vi bara gått ut på barer och lite lugnare ställen vid stränderna tidigare. Höga förväntningar, kanske lite för höga, för det var faktiskt inte så överdrivet roligt. Vi kom in genom promoters, så vi slapp stå i kö, slapp betala inträde, samt fick gratis dricka. För det första så var klubben, som enligt internet var "en av de bästa i LA", pytteliten och något dansgolv verkade inte existera, och för det andra så satt alla bara och satt, drack och var allmänt tråkiga. Kvällens höjdpunkt var dock att DJ Khaled spelade och höjde stämningen, men förutom det så vet jag helt ärligt inte om jag kommer att ge det stället en andra chans. Men det var ändå kul att komma ut och göra något!

Dagen efter, på söndagen, så åkte vi återigen upp mot Hollywood för att kolla på Oscarsgalan. Efter att snyggt och smidigt trängt sig in längst fram i kön så kom vi in till ett begränsat område där man kom som allra närmast röda mattan. Det var ju väldigt hög säkerhet, vilket var förståeligt, men hade önskat att man hade kommit ännu närmre och sett ännu bättre, men det var kul ändå. Efter att alla hade gått in, gick vi in på en pub för att äta och se på själva galan (grymt att bästa Alicia Vikander vann), för att sedan gå ut igen för att se när alla åkte hem igen. Väl spenderad dag, och flera kända ansikten fick vi se, så som Heidi Klum, The Weeknd, Steve Carell, Alejandro Gonzalez Inarritu, Christian Bale, Jennifer Lawrence, och självaste Leonardo DiCaprio (eller i alla fall hans bakhuvud) för att nämna några.

Sverige, Sverige älskade vän

Att komma hem till Sverige är alltid precis lika underbart. Sommar som vinter, känslan av att få komma hem till sin trygghetszon och egentliga vardag är svårslagen. 
 
Denna vintern hemma var något extra. För det första var jag hemma i nästan sju veckor, vilket gjorde att jag hann med väldigt mycket. Det började med att jag efter inte ens ett dygn hemma i Halmstad, tog tåget upp till Stockholm för en helg, ett beslut som jag är otroligt glad över att jag tog. Efter helgen kom jag hem glad och en pojkvän rikare. Jobbade efter det i två veckor, och hann träffa saknade vänner och familj innan Nikita kom ner till Halmstad på nyårsdagen. Eftersom vi inte hade så mycket tid med varandra innan jag skulle åka tillbaka till USA, bestämde vi oss för att ta en veckas solsemester tillsammans. Det var egentligen tänkt att vi skulle till Egypten, men efter terroristattacker och bombhot så kändes det valet inte lika självklart. Efter drygt två veckor i Halmstad tillsammans, en resa till Jönköping och en minisemester i Helsingborg tillsammans med hela familjen, så åkte jag och Nikita till Kanarieöarna för lite kvalitetstid. 
 
En vecka med sol och bad, absolut, men gladast är jag över den tid jag fick spendera med honom där, bara jag och han. En underbar vecka med en underbar kille och jag hade inte kunnat avsluta mitt grymma jullov på ett bättre sätt.
 
Jag hade kunnat gå mer in på detalj, men låter istället bilderna tala för sig själva.

Back at it

Nu har jag varit tillbaka i Kalifornien i drygt två veckor. Visst är det alltid skönt att åka tillbaka, men i år var det extra jobbigt att åka hemifrån Sverige (snart kommer också ett inlägg som summerar mitt fantastiska och händelserika jullov). På dessa två veckor har det hunnits med en del. En kickstart i skolan har fått mig på alerten och det har redan hunnit bli ett par sena nätter.
 
Jag har ju flyttat off campus nu, och bor i en lägenhet i Lakewood med Ida, Moa, Vendela och Monica. Eftersom Monica är den enda som har bil av oss, och hon inte har några lektioner på måndagar eller onsdagar, så har det slutat med att vi andra har fått ubra fram och tillbaka till skolan ett par gånger i veckan. Det är så sjukt irriterande att inte ha bil, och man känner sig så himla begränad. Därför var jag, Ida och Moa på DMV (Department of Motor Vehicles) i Bellflower i fredags för att försöka fixa amerikanskt körtkort (betona försöka) för att kunna köpa en bil ihop. Det gick ju som det gick, och efter att ha spenderat hela dagen på DMV kom vi tillslut därifrån i total misslycka. Både jag och Moa fick göra teorin, som jag för övrigt spikade, men Ida fick inte ens komma dit. Efter teorin tog det stopp för mig, men tänker inte gå in i detalj på vad som gick fel, för det vet jag inte riktigt själv. Men Moa fick lov att boka uppkörningen så nu hoppas vi på att hon kommer att klara den så att vi kan fixa det sista med bilen.
 
Utöver detta, så har inte så mycket hänt, förutom att träningarna med alla hemska fitnesstest har börjat. Jag har börjat komma in mer i vardagen, men längtar för första gången till finals week, bara för att det betyder att jag då snart kommer hem igen. 
 
Det bästa som har hänt hittills i alla fall är att min familj har bokat sin resa till LA!! De kommer hit i två veckor och är så sjukt glad över detta! Jag har klarat mig bra utan dem tidigare under de fyra månaderna jag har varit borta i USA, men nu ska det bli så himla roligt att få ha dem här, att jag har något att längta till som inte är alldeles för långt bort, och att få visa dem runt i staden som nu har blivit mitt hem.

Och grattis till världens bästa pappa som fyller år idag 

Thanksgiving in Thousand Oaks

Dålig på bloggen igen. Men har haft fullt upp de två senaste veckorna. Förrförra onsdagen drog jag, Ida och Moa med Monica hem till henne i Thousand Oaks för att fira thanksgiving. Det var min första riktiga thanksgiving i USA då jag inte räknar med förra årets failthanksgiving med inspiration från Sverige och England, haha. Dock då Monicas familj är från Italien så blev det väl en amerikansk thanksgiving med italienska inslag istället.

På fredagen drog vi i tillbaka in till LA och Beverly Hills för att fira Rigo som fyllde år. En grym helg då man verkligen kunde släppa skolan och bara leva lite. Dock tillbaka till verkligheten förra måndagen. Sista hela skolveckan, fylld med prov, uppsatser och lite sömn. Men även den veckan gick rätt så snabbt och nu sitter jag här, måndag kväll och har endast en hel dag kvar i LA innan jag drar hem till Sverige. LÄÄÄÄNGTAR. Har haft tre finals idag, har ett imorgon men sen är jag outta here. 

Bilder från thanksgiving.

Universal Studios Hollywood

Tiden går så sjukt himla fort nu. Det känns som att jag knappt hinner med. Veckorna springer förbi och man hinner inte blinka förrän det är helg igen. Idag är det exakt två veckor kvar tills jag sätter mig på planet hem till Sverige. Är så taggad att bara få komma hem och kunna släppa skolan ett tag. 

Det har varit oväntat varmt här i LA de senaste veckorna, speciellt för att vara november. Nästan varje helg har vädret varit perfekt med 25-30 grader och egentligen ska man väl inte klaga över det, men när folk hemma i Sverige lägger upp massa bilder på snö så vill man faktiskt inget annat än att komma hem, ta på sig myskläder, mössor, vantar och vinterjackor och bara njuta av kylan. Man kanske kan tycka att man hellre vill kunna ligga och sola på stranden, men som med kyla så får man också nog av värme tillslut.

I fredags var jag, Ida och Moa på Universal Studios i Hollywood. Sol, short, T-shirt och 25° och dagen hade inte kunnat bli bättre. Dessutom att det knappt var något folk där och knappt några köar gjorde det väldigt värt besöket.

Drunk Danes and vikings

I lördags spelade ju som vi alla vet Sverige EM-kval mot Danmark. Något som vi alla också vet är att det är en match som man absolut inte kan undgås att se. På en facebookgrupp för svenskar i LA blev vi inbjudna av danskar att komma och titta på matchen tillsammans med dem på Cock'n Bulls, en brittisk pub i Santa Monica. Vi åkte dit, och utan egentligen några förväntningar alls, så blev den dagen en av de absolut bästa dagarna på väldigt länge.
 

En brittisk pub, en grupp galna danskar, en grupp galna svenskar, fotboll, svensk cider och svensk vinst. Jag menar, vad mer hade man kunnat begära? Man kände sig som hemma igen, kunde prata sitt eget språk med alla som var där, kunde relatera till varandra. Det är inte många saker som faktiskt slår sånt när man bor så långt hemifrån.
 
Efter matchen så hängde vi med några danskar till en bar som hetter The Bungalow. Asfett ställe vid stranden i Santa Monica där förmodligen många dagar/kvällar kommer att spenderas i framtiden. ✩✩

Disneyland

Minst sagt magisk dag på 'the happiest place on earth'

Halloween & Team North

Bilder från förra helgen då årets första halloweenfest gick av stapeln. 

TWENTY FUCKING ONE

I torsdags var det min tur att fylla 21! Det var extra kul att fylla just i USA, då 21 här är Sveriges 18. Då mycket som man inte kunnat göra innan, nu får göra lagligt. Vi är ju som sagt i dry season, dvs att vi inte får dricka under säsongen, så jag blev firad på kvällen på BJs med ett skönt gäng. Efter denna helgen är säsongen över så då blir det att fira på riktigt!

Tack till min familj och mina fina vänner som gjorde det till en grym födelsedag!

Our greatest glory is not in never falling, but in rising every time we fall.

Fotbollen den sista tiden har väl inte varit sådär jättekul för min del. Jag har varit on och off i princip hela säsongen och har aldrig riktigt hunnit komma ikapp laget med konditions- och spelmässigt. Som jag tidigare har skrivit om, så hade jag ju problem med halsen i början av säsongen, och det verkade bara vara en början på min otur. Efter att jag spelat en vecka helt utan halsont och det började gå mot ljusare tider, så kom nästa bakslag. Under en träning vände jag på mig konstigt och sträckte min hip flexor.
 
Under nästan en hel vecka kunde jag knappt lyfta benet, och jag var borta ytterligare två veckor. Efter denna come backen kunde jag få njuta av att vara skadefri i cirka en vecka innan jag åkte på världens förkylning (som fortfarande sitter i), och några dagar senare börjar jag få ont i låret, på gränsen till en sträckning. Jag kunde fortfarande spela, men inga passningar eller skott med högerbenet, och inte heller några fulla löpningar utan att det gjorde väldigt ont, dvs att jag inte kunde spela så himla bra. Men om det är något som jag har lärt mig utav att vara college athlete, är att det helt enkelt är att bita ihop och fortsätta. Du kommer förr eller senare att komma till den punkten då det kommer att göra ont, och det finns inte mycket att göra åt saken. Det är ungefär där jag är nu. Det är bara fyra matcher kvar av säsongen, och jag vill verkligen spela alla de matcherna. Så jag vet att om jag bara vill, så kan jag spela, för just nu handlar det nästan bara om att lyssna på vad hjärtat, och inte kroppen, vill. 
 
Dock ska jag inte heller sitta här och klaga, för det hade kunnat vara ännu värre. Visst, jag har haft lite otur, men jag har det jävligt bra ändå. Jag har fått mycket speltid, och har en coach som tror på mig. Jag har fina vänner runt omkring mig, och så bor jag i en av världens häftigaste städer.

För att avsluta detta halvkonstiga och långa inlägg, så kommer en sammanfattning i bilder (bildbomd) från de senaste veckorna, samt från vår resa till San Francisco där vi dessutom kom hem med en sjukt skön vinst. 

Beaches & bonfires

Dålig uppdatering sista tiden. Har varken haft mycket eller lite att göra, utan egentligen bara tagit dag för dag. Som vanligt så hinns det inte med så mycket under veckodagarna, utan det är på helgerna som man kan hitta på grejer. Så nu kommer en liten catch up på de senaste helgerna, som i princip bara har bestått av strandhäng, samt en kvällstur till Beverly Hills.
 

Hermosa Beach

När man är skadad och inte får följa med på bortamatch, vad gör man då? Jo, drar till stranden.
 

Emmy Awards

I söndags kväll efter vår match tog jag, Moa och Ida en ganska spontan ubertrip till downtown LA. Detta för att försöka få glimten av några kändisar från the Emmy Awards, som vi också fick. En varm och lyckad kväll, och för först gången i downtown för min del.

Labor Day

 Lite sena bilder från en skön och ledig dag på Dockweiler State Beach.

GameDay

Ännu en vecka har passerat. I måndags var jag på återbesök hos läkarn, och fick därmed träningsförbud fram till i onsdags. På torsdagen gjorde fortfarande halsen lite ont så jag valde att skippa att vara med på uppvärmningen till matchen som vi hade då (var tänkt att jag bara skulle värma upp för att bara få känna på bollen). Jag tyckte att det var onödigt att värma upp eftersom jag inte kände mig helt hundra, plus att vi ändå hade fredagen ledig som jag kunde återhämta mig på.
 
Jag går bara i skolan måndag-torsdag, vilket betyder lite mer fritid, vilket är skönt speciellt nu när det är säsong. Så i fredags åkte vi till Manhattan Beach och bara tog det lugnt. Det var skönt att ha en hel dag off, både från skola och fotboll. I lördags tränade jag för första gången på över en vecka, och för fjärde gången på en månad. Halsen kändes bra och idag spelade jag min andra match. Även om det var sjukt varmt och att min kondis verkligen ligger nere i botten nu så är jag nöjd med min insats. Jag fick starta, och spelade totalt runt 45 minuter. Matchen slutade 11-0, och jag stod själv för ett mål och två assist. Jag och Ida blev intervjuade efter matchen eftersom vi två tillsammans hade stått för 6 mål och assist, så den videon kanske kommer upp här på bloggen om ett tag!
 
Imorgon är det Labor Day, en helgdag som innebär att både fotbollen och skolan är inställd. En dag som förhoppningsvis kommer att bestå av strandhäng och återhämtning. På tisdag tar vi nya tag i fotbollen, eftersom vi åker till Colorado på torsdag för att vara borta hela helgen och spela två matcher i Denver. 


Venice Beach

Hittills har söndagarna här varit vår lediga dag, så idag drog vi till Venice Beach för att spendera dagen på bästa sätt. Det blev tyvärr inget dopp i havet, men vi gick runt på Venice Beach Boardwalk, shoppade lite och bara allmänt hängde och njöt av det fina vädret. 
 
Sedan jag skrev sistt har det hänt en hel del. För det första har skolan börjat, och jag läser just nu fyra kurser. De är fortfarande general education classes, alltså baskurser som man enligt oss svenskar, egentligen går igenom på gymnasiet i Sverige (om inte ens tidigare än så), så det verkar inte bli en allför svår termin skolmässigt. Utöver skolan så började jag träna i måndags, men mina halsproblem hade bestämt sig för att inte ge sig av. Hade ont i halsen när jag vaknade på måndagen, och det blev bara värre för varje dag. Spelade runt 45 minuter på vår match mot Cal Baptist på onsdagen som vi tyvärr förlorade med 2-0, men det gick bra för mig trots att jag inte har kunnat träna fullt ut och knappt rört en fotboll på tre veckor.
 
Halsen valde att fortsätta irritera mig så efter två läkarbesök blev det tränings- och spelförbud hela helgen. Fick ändå följa med på vår bortamatch i lördags i Irvine mot Concordia University, som dock också resulterade i en förlust. Ska till läkarn imorgon igen för kontroll, så jag hoppas på det bästa så att jag kan få börja träna på riktigt snart, och att den här onda cirkeln med halsproblem försvinner.

H O L L Y W O O D

Igår spelade vi säsongens första match. Det blev vinst med 2-1 och tjejerna kämpade på riktigt bra i värmen. Fick vara med på uppvärmningen, vilket var jättekul, men det var bara en teaser inför imorgon då jag kör igång med träningen fullt ut.

Efter matchen åkte jag och de andra svenskarna i laget till Hollywood för lite touristing (förvarnar redan nu för bildbomb). Vi gick fram och tillbaka på Hollywood Boulevard, dvs i princip hela Walk of Fame, som för övrigt var mycket mindre och mycket mindre turistaktig än vad man hade föreställt sig. Trots det var det absolut ingen besvikelse. Det kändes så orealistiskt att vara där, på en plats som man egentligen bara har hört talas om på film och tv. Det slog mig när vi stod där och tittade ut mot Hollywood-skylten att jag är väldigt lyckligt lottad som har fått chansen att inte bara vara där jag är, utan att få bo här, och bygga upp min vardag och mitt liv här. 
 
Idag är det sista dagen på sommarlovet. Imorgon börjar skolan och allvaret igen. Jag både vill och vill inte att skolan ska börja, men det ska bli skönt att kunna bygga upp vardagen runt något annat än bara fotbollen. 

#starstruck

Dagen har verkligen bara bestått av fotboll. Inte för att alla andra dagar inte har gjort det, men det var lite extra mycket idag. Förutom de två träningarna med laget, som för övrigt hade sin sista double day idag (två träningar om dagen), så hann jag med att kika på New York City FC's träning, och en match mellan Long Beach State och UCLA. 
 


New York City FC är här i Los Angeles för att möta LA Galaxy på söndag. Galaxy tränar på planen som ligger precis bredvid vår träningsplan (de hyr planen av skolan till och med), så under vårt eftermiddagspass tränade NYC samtidigt som oss. Man låter som ett barn, och blir som ett barn, när man ser fotbollsspelare som Frank Lampard, Andrea Pirlo och David Villa, som man så länge sett upp till. Och det faktum att de spelade på planen bredvid oss kändes bara mäktigt. 
 

På kvällen åkte hela laget till Long Beach för att titta på Long Beach State mot UCLA. UCLA vann national championship i D1 för två år sedan och är ett av de absolut bästa lagen i hela USA. Trots det så förlorade de med 1-0, vilket var en stor seger för Long Beach. 
 
 
Idag tog jag dessutom mitt allra sista penicillin. Det betyder att jag imorgon kommer att få börja köra igen, äntligen!! Det var varit så sjukt jobbigt att sitta vid sidan om. Imorgon är första matchen, men jag kommer inte få spela pga att de inte vill att jag skadar mig, men jag kommer att få vara med på uppvärmingen och bara det kommer att göra dagen!

Preseason

 
Nu har preseason börjat på riktigt här. Jag får ju som sagt inte träna förrän på lördag, men är ändå med på alla träningar och pass. Tjejerna kämpar på riktigt bra i värmen, som för övrigt är väldigt jobbig att sitta och titta på i. Jag vaknar fortfarande väldigt tidigt varje dag, och är ute i solen hela dagen så blir väldigt trött, speciellt på kvällarna, trots att jag inte tränar. Igår gick jag och la mig i sängen kl åtta, efter att jag hade somnat i fåtöljen i vardagsrummet, och däckade så fort jag lade mig ner (bildbevis ovan).
 
Just nu är det två träningspass om dagen, och det kommer vi ha hela veckan. Det är först nu som jag ser, eller framför allt märker av, skillnaden på division 1 och 2 här i USA. Min skola nu är en division 2 skola, medan skolan i Arkansas var division 1. Där var preesason inte i en vecka, utan i två och en halv vecka, och bestod av tre träningar om dagen, och i vissa fall fyra. Tyvärr har jag inte fått känna på nivån än, men det ska bli kul att göra det sen när jag väl får gå på planen igen. Trodde inte jag själv skulle säga det men jag hade faktiskt hellre sprungit fystester än att bara sitta och titta på och göra absolut ingenting.
 
I söndags hade vi team dinner på ett ställe som heter BJ's. Det var kul att få träffa alla igen och lära känna folket lite bättre innan träningarna började. Tog dessutom en lite längre promenad runt campus i söndags, så kommer lite fler bilder på det.
 

Jetlag

Har inte riktigt hunnit hitta en rytm i min vardag. Har varit här i två hela dagar nu och det är mycket nytt att ta in. Det första som jag noterade när jag kom till lägenheten var ju att det inte fanns någon AC, så högst på min inköpslista var en fläkt. Så den inhandlades igår, tillsammans med massa andra behövligheter. Vi var sex personer intryckta i en liten bil som åkte iväg till Target för att handla. Jag vet inte riktigt hur vi tänkte att vi skulle få med allt hem, med tanke på att alla skulle storhandla och fyllde en hel kundvagn var, men det gick (tro mig, med nöd och näppe).
 
Har vaknat kl 6 på morgonen de två senaste dagarna, utan alarm, och har inte kunnat somna om. Varmt på dagarna är det också, vilket bara gör mig tröttare. Blev hela 35 grader idag, men trots det bestod dagen bara av en promenad runt campus för att hitta wifi då det inte fungerade i lägenheten, samt flera skype-dejter och slöhäng här hemma. 
 
Imorgon blir det team dinner och på måndag börjar fotbollen på riktigt med träningar och fystester, men jag får ju som sagt sitta vid sidan om och heja på en vecka till. 
 
I brist på bilder så kommer det bara några få som jag tog på min hitta-wifi-runda idag på campus.

It's not a 'good bye' it's a 'see you again'

Sista natten i Sverige. Efter tre underbara månader hemma i Sverige ger jag mig iväg på nytt, till en ny destination. Kunde inte ha klagat på något i sommar, eller jo vädret, men annars har sommaren bestått av allt en svensk sommar ska bestå av: strandhäng, sol, regn, jobb, midsommar, grymma utekvällar, mer regn och fina minnen med fina vänner. 
 
Har under de tre senaste dagarna sagt hejdå till de som betyder mest och även om det ska bli roligt att åka och även om jag gjort det förut så blir de aldrig lättare att lämna. Men livet består av både upp- och nedgångar, och det känns som jag har fastnat någonstans mittemellan för tillfället. Inte i livet, utan mer känslomässigt. Känner mig varken överdrivet glad, men inte heller ledsen över att åka, utan det är mer bara som ett faktum; jag ska åka. Allt strul med pappersarbete som jag har fått härda mig igenom sedan maj har bara fått mig en aning otaggad. Men det kommer väl kännas annorlunda när jag väl kommit fram och landat lite grann i min nya vardag. 
 
Har kört hårt på träningen sista tiden med och det tyckte jag gav utdelning på sista matchen som jag spelade här i Sverige. Allt kändes bra, men så kom bakslaget. Halsfluss, dagen innan flyget. Tio dagars penicillinkur, utan någon form av pulshöjande ansträngning. Känns som världens bakslag just nu men jag vet att det bara är att bita ihop och köra på som vanligt när jag väl får klartecken.
 
Sitter och packar ihop det allra sista nu, för imorgon går tåget till Kastrup kl 05:00. Imorgon flyr jag landet på nytt. Imorgon börjar en ny resa. Imorgon kan jag kalla min nya hemstad för Los Angeles.
 

Midsommar

För knappt två veckor visade vi svenskar hur en svensk midsommar ska firas. Förutom traditionell regn och sill och potatis så hade vi allt en "vanlig" midsommar brukar ha. Säckhoppning och andra lekar, dans runt midsommarstång, 30° varmt och sol, och fest. En av de roligaste kvällarna denna terminen 👌🏼🇸🇪

Last couple of weeks




20-timmars visit i LA.




Baseball.




Lunch och mys i downtown Little Rock.


Mudrace

SPRING BREAK

Är nyss hemkommen från mitt allra första Spring Break här i USA, och så sjukt kul vi har haft! Visste inte direkt vad jag hade att förvänta mig, förutom sånt som man sett i amerikanska filmer, men oavsett är är jag så sjukt nöjd med hur veckan har varit. Jag och fyra kompisar hyrde en bil och körde ner till Panama City Beach i Florida, det tog  ca10 timmar men det var det absolut värt och hade gjort det tusen gånger om. En vecka full av skratt, strandhäng, nytt folk och galna utgångar. Låter sen bilderna tala för sig själva.

St. Patrick's Day

Los Angeles, CA
Local time
21 år, från fina Halmstad. Lever för tillfället livet i Los Angeles där jag pluggar och spelar fotboll på college.



RSS 2.0